Didaktiskt seminarium Trolltema!!!

Grupp B4

Tema: Trollen i trollskogen

Inledning: Vår tanke med temat är att det ska vara gruppstärkande samt att synliggöra alla individer. Enligt Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling och Wallerstedt (2008) är det viktigt att som pedagog ha en tanke bakom aktiviteten för att öka förståelsen och bidra till barnens meningsskapande. Genom olika estetiska uttryckssätt så som rörelser, improvisation och sång får barnen träna på turtagning, puls, rytm, uppmärksamhet och att lyssna.

Innan barnen får komma in har vi förändrat rummet till en mörk skog och vi i gruppen sitter vid en lägereld där vi gestaltar trollen. När barnen kommer in har vi även en bakgrundsmusik, vars syfte är att förstärka känslan av att vara i skogen. Vi inleder swdan vårt musikpass genom att hälsa välkomna till den mörka skogen, som inte är en vanlig skog utan denna skog är trollskogen. I trollskogen bor det en massa glada och busiga troll men det finns ett troll som är varken glad eller busig och detär det gamla trollet "Trollet i mossan". Och vem vet, kanske kommer barnen att stöta på honom här i skogen. Vi talar sedan om för barnen att vi ska berätta hur vi blev förvandlade till troll , vilket sker genom en musiksaga som blir vårt första moment. Vårt syfte med att inleda vårt musikpass på detta sätt ärför att "trollbinda" barnen dvs. fånga barnens intresse och uppmärksamhet.

Moment 1: Saga som avslutas troll förvandling http://youtu.be/-rh8gMvzPw0

(Peer Gynt)

Vad: Musiksagsa

Hur: Vi sitter vid lägerelden och berättar denna saga, som handlar om hur vi blev förvandlade till troll. När sagan är slut talar vi om för barnen att de nu ska få bli förvandlade till troll, men bara för en liten stund. Vi berättar att vi har med oss lite vattten ifrån den förtrollade bäcken, som de ska få känna på. När alla barnen har känt på vattnet säger vi åt dem att de blir lite sömniga och att de måste llägga sig ned. Under tiden som de ligger ner och "sover" delar vi ut varsin svans till dem och när alla har en svans vid sig , säger vi "Lägg er nu som en boll och vakna som ett busigt troll".

Varför: På detta sätt vävs två viktiga ämnen samman, som är svenska och musik. Enligt Läroplanen ska barnen få tillgång till dessa ämnen, vilket de får på ett lekfullt sätt. Sagen inbjuder till fantasins värld och fungerar som en förberedelse inför förtrollningen. Musiken förstärker sagan och gör den levande. Syftet med att förtrolla barnen är för att "trollbinda" barnendvs. fånga barnens uppmärksamhet och intresse, samt arbeta med vårt tema så att den röda tråden kvarstår.

Moment 2: Namnsång- "Ingenting".

Vad: Vi sjunger en sång om barnens namn.

Hur: Först frågar vi vad barnen heter. Därefter inleder vi sången och barnen får hänga på när de kan och även presentera sitt namn i sången.

Varför: Vi vill synliggöra alla barnen för varandra och även lära oss deras namn. Enligt LGR11 ska alla barn få bli sedda och delaktiga.

Moment 3: ”Trollet i mossan” http://www.youtube.com/watch?v=1CtDxkz1q9w (bergakungens sal)

Vad: Vi leker en gemensam lek. Den heter trollet i mossan (Pomperipossa).

Hur: Alla deltagare rör sig fritt över golvet. En av oss är ”trollet i mossan” med sin käpp och mantel av mossa. Under tiden spelas Bergakungens sal av Edvard Grieg och barnen rör sig fritt på golvet. När musiken tystnar förvandlas alla till stenar. Det vill säga, alla kurar ihop sig på golvet som stenar och blundar. Trollet i mossan lägger manteln över en deltagare så att denna inte syns alls. Sedan dunkar trollet i mossan med sin käpp i golvet. Då vaknar alla och ställer sig upp, utom personen under manteln. Det gäller för de övriga deltagarna att komma på vem det är som ligger under manteln och säga barnets namn.

Varför: Barnen får träna uppmärksamhet och att lyssna. Genom leken stärks gruppen och alla blir sedda. Även Lpfö 98 (reviderad 2010) belyser vikten av att barnen skall känna trygghet i gruppen samt ha möjlighet att bygga upp varaktiga relationer.

Moment 4: ”Skogstrollen” (springråttorna)

Vad: Vi leker en lek som heter skogstrollen.

Hur: Barnen blir indelade i tre grupper och varje grupp får en rörelse och ett ljud. Ett av barnen får bli skogstroll och lägger sig mitt på golvet för att ”sova”. Tre av oss ledare har varsin trumma. Med trummorna bestämmer vi vilken av grupperna som ska vara aktivt. Till exempel genom att dra fingrarna runt på trumman. Då vet smygtrollen att de ska smyga runt skogstrollet. När det är hopptrollen tur slår ledaren på trumman i fjärdedelstakt. Springtrollens ledare slår på trumman i åttondelstakt. När ledaren slår ett enda hårt slag på trumman vaknar skogstrollet. Då måste alla småtroll snabbt ta sig tillbaka till sina bon utan att fångas. Den som blir fångad blir ett nytt skogstroll i nästa runda.

Varför: Barnen får träna takt och rytm, rörelse och att lyssna. De får även träna turtagning. Enligt Uddèn (2004) gör sång och musik att människan reagerar spontant till rytmen och takten och följden blir att rörelsemönstren sker omedvetet.

Moment 5: ”Trollet sover”

Vad: Vi sjunger ”trollet sover” (Björnen sover)

Hur: Barnen blir ledsagade till elden där de får lägga sig ner och blunda. Vi sjunger sången trollet sover.

Varför: Efter lekarna vill vi att barnen ska få lyssna och känna sig avslappnade. Uddèn (2004) menar att kroppsrytmen dämpas till ljudet av lugn musik.

Moment 6: Avslutning-trolla tillbaka http://youtu.be/-rh8gMvzPw0 (Peer Gynt)

Vad: Barnen ska bli förtrollade tillbaka till barn igen.

Hur: Förvandlingen tillbaka sker på samma sätt som när barnen blev förvandlade till troll. Barnen får då återigen känna på vattnet och de blir lite sömniga. När de ligger ned talar vi bort svansarna och när alla svansarna är borta säger vi: "Lägg er nu åter som en boll och vakna igen men inte som ett troll". Vi som leder gruppen måste dock tydliggöra att vi som varit troll för länge och därför fungerar inte förtrollningen på oss. Detta för at undvika frågor som, varför vi fortfarande är troll.

Varför: På dettta sätt "knyter vi ihop säcken" för vårt musikpass och vi får ett tydligt avslut.  

Bilaga 1

Sagan om den förtrollade bäcken
För många, många  år sedan skulle jag och mina vänner bege oss ut på en utflykt och vi bestämde oss för att övernatta. Vi packade varsin matsäck och begav oss tidigt en morgon. När vi lämnade vårt hem och påbörjade vår promenad (steg,/klappljud) hade solen precis gått upp (ljud, vindspel) och det var helt tyst ute. En lång promenad väntade men vi såg alla fram emot att besöka skogen. Under vår promenad sjöng vi och skrattade tillsammans. Tiden gick fort (tcik tack ljud) och vi närmade oss skogen och hörde fåglarna kvittra (ljud, klavas kanske). När vi kommit fram till skogen var vi alla mycket törstiga och vattnet i våra flaskor var helt tomma. Vi hade inte en droppe vatten kvar men plötsligt (ett hårt ljud av en trumma kanske) hörde vi ljudet av en bäck (vattenljud). Vi spetsade våra öron och gick (steg/klappljud) mot ljudet. När vi kom fram till bäcken glittrade det vackert om vattnet och med hjälp av våra händer kunde vi ta varsin slurk. Men plötsligt (ett hårt ljud av en trumma kanske) kände vi oss jättetrötta och kunde inte förstå varför, vi gärspade och gäspade (gäspljud) och till slut föll vi alla till sömns. När vi vaknade var det mörkt ute och vi upptäckte att vi alla fått varsin svans, vi hade blivit förtrollade till troll.

Så gick det till när vi blev troll!!!

Bilaga 2
"Ingenting"
Vad vore trollskogen utan (namn typ Oscar)
Vad vore trollskogen utan (namn)
Vad vore trollskogen utan (namn)
Vad vore trollskogen utan (namn)
Ingenting (2klappar) ingenting (2klappar)
ingenting (2klappar) ingenting
Vad vore trollskogen utan osv...

Textbyte i skolan!!!

Bilaga 3
Trollet sover
Trollet sover, trollet sover i sin mörka skog
Han är inte farlig, bara man är varlig
Trollet sover, trollet sover i sin mörka skog.

Vädertema Musikpass 2

Idag genomförde vi i grupp 4 vårt sista musikpass med de övriga två grupperna som fick agera barn så gott det gick. Vår grupp inledde vårt tema med att gestalta tre sorters väder (sol, regn och vind) som fick barnen nyfikna på en fortsättning. Därefter sjöng vi en sång om vädret med rörelser till. Sen var det dags för en vädersaga där barnen fick vara med och bestämma hur solen och vinden kan låta för att förstärka sagans innehåll ljudmässigt vid vissa tillfällen. Efter det var det barnens tur att försöka spela som vädret låter, vilket inte kanske är så enkelt. Men det viktigaste var att barnen skulle få träna turtagning, improvisera med ljud från instrument och träna ledarskap.

Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling och Wallerstedt (2008)

menar att om barnen får gestalta olika känslor genom varierande uttryckssätt väcker det nya tankar och idèer som kan leda till ett vidare intresse. Om barnen får låta som väder, spela som väder och röra sig som väder uppstår det spontana frågeställningar som man som pedagog kan bygga vidare på. Här hade vår grupp tänkt en blandning från Martin Holmlunds improvisationsdag och Maries aktivitet med röda, gröna och gula skyltar som vi tidigare fått spela efter. Avslutningsvis läste en i gruppen en musikmassage saga som de två och två fick genomföra på varandra genom att följa instruktionerna som sagan genomsyrades av. Sagan handlade även här om det varierande väder som förekommer, men kopplade till massagerörelser.

Tema väder

Moment 1

Vad: Vi inleder vårt musikpass genom att sjunga sången Hej vädret.

Hur: Med hjälp av bilder och rörelser lär vi ut sången och de medverkande får följa med så gott det går. Visan sjunger vi tre gånger för att presentera vädret sol, vind och regn.

Varför: Vi vill att barnen ska få en förförståelse för vädret inför kommande moment.

Moment 2

Vad: En gestaltningssaga som innehåller både ljud, rörelser och gestaltning i form av vädret.

Hur: En berättare, en person gestaltar flickan, en gestaltar vinden, en gestaltar solen och två ledsagar de medverkande i två grupper som gestaltar ljudet. På så sätt blir även de medverkande delaktiga.

Varför: Barnen får ta del av en saga på ett annorlunda och lekfyllt sätt. Att genomföra en saga på detta sätt tror vi gynnar deras engagemang. Genom att de medverkande får vara med och bestämma ljud får de inflytande vilket även bidrar till större engagemang. De får även ökat självförtroende och en mer jämbördig relation mellan pedagog och barn uppstår.

Moment 3

Vad: Instrumentspel efter väderskyltar

Hur: Barnen delas in i tre grupper sol, vind och regn. Barnen får spela efter väderskyltar som en ledare visar att de får följa. Sedan byter de instrument med varandra och någon får även prova att leda.

Varför:

Moment 4

Vad: Massagesaga om vädret

Hur: Alla får sätta sig två och två. En läser massagesagan och visar rörelser. Vi gör sagan två gånger så att alla får massage.

Varför: För att få en bra sammanhållning i gruppen (man slår inte den man nyss har masserat).

Sagan om vinden och solenEn dag började solen och vinden bråka om vem av dem som var starkast. De kunde inte enas, så de bestämde sig för att utmana varandra på en liten tävling. ”Ser du flickan där nere?” sade vinden till solen. ”Låt oss se vem som kan slita av henne jackan snabbast.” Det gick solen med på. ”Börja du”, sade solen till vinden. Vinden drog efter andan och skickade iväg en så kraftig blåst mot flickan så att hennes jacka nästan flög av henne direkt. Uppmuntrad av detta fortsatte vinden pusta med sin iskalla andedräkt. Men flickan höll tag i sina kläder och ju hårdare vinden blåste, desto mer svepte hon plaggen kring sin kropp. Till slut tröttnade vinden och blev tvungen att vila sig. ”Nu är det min tur!” sade solen och jäste upp så mycket hon kunde. De varma solstrålarna sken ner över landskapet där flickan gick och snart började hon svettas. Det blev varmare och varmare. Till slut var det så hett att flickan inte stod ut längre, utan tog av sig jackan och hängde den på armen.
Därmed hade solen visat att hon var starkast, men kanske inte på det sätt som vinden räknat med!

Tuff tuff - Nicke & Mojje

Mojje - Coola Balla Brillor

Dans och koreografi

I torsdags hade vi ett roligt danspass med Douglas dotter som visade hur man dansar bland annat zumba och salsa. Det var inte det lättaste med kordinationen men väldigt roligt och något som jag absolut kan tänka mig att göra igen. Jag skulle däremot inte prova på dessa steg tillsammans med barnen i förskolan utan behöver lättare koreagrafering om jag ska kunna hänga med själv. Detta var något som vi sedan fick konstruera i smågrupper. Till denna dag skulle vi nämligen ha med oss musik som vi inte riktigt visste vad vi skulle göra med. Det visade sig sedan att vi skulle sätta ihop ett musik och rörelsepass på 6-7 minuter per grupp och som vi skulle lära ut till övriga grupper. Eftersom ingen i min grupp hade några förkunskaper inom detta område slog vi våra kloka huvuden ihop och improviserade till den musik vi valt. Vissa rörelserna kom dock från texten som talade sitt tydliga språk om vad man kunde göra. Men vi fick även försöka komma på en massa egna rörelser som stämde in i takten till musiken. Efter att ha kämpat i några timmar kände vi oss nöjda och samtidigt helt utmattade efter allt dansande. En i gruppen ritade även upp rörelserna som streckgubbar på ett papper för att komma ihåg hur, vad och när vi skulle göra rörelserna och samtidigt kunna träna lite hemma över helgen. De två låtar vi valde var dessa som ligger här ovanför:

Att känna rörelse!!!

Idag hade vi en föreläsning som gav oss många tips och idèer för att göra rörelseaktiviteter med barnen. Marie pratade bland annat om kreativ dans och improvisation samt hur man kan känna in musiken i kroppen. Barnen kan få skapa egna sätt att röra sig till musik. Genom att gå, springa, krypa, hoppa och smyga med mera utan att en lärare först visar hur de ska röra sig. Det kan ske genom att uppmuntra barnen att inte göra som alla andra vilket främjar den kinetetiska medvetenheten. Kinetetisk rörelse innebär att man utvecklar ett avvikande mönster från alla andra. Om jag exempelvis står eller går/hoppar på ett ben kanske en annan person står/går brett isär med benen osv.

Vi fick även imitera varandra vilket gör att minnet tränas. Detta är också något som barnen bör få ta del av i förskolan. Till hjälp kan man ha ballonger, sjalar, band eller andra föremål som man rör på olika vis. En bra början kan dock vara att barnen provar själva att röra exempelvis banden på olika sätt till musiken. Genom att barnen då skapar eget rörelsemönster hittar de sin egna process, vilket är det viktigaste och inte själva resultatet.


Här är en bild på de saker som vår grupp hämtade i förrådet till hjälp för våra rörelser. Det såg mycket kul ut i vissa fall!!!

Böja, sträck och vrid är urrörelserna i teknikträning vilket går att bygga på med fler rörelsesätt. Vilken hastighet, styrka och kraft som används blir av stor betydelse för hur rörelsen genomförs.

När något ska gestaltas är rekvisita inte så betydelsefull som själva rörelserna i det som ska imiteras. Less is more helt enkelt!

För att praktiskt prova på de olika sätt vi pratat om fick vi börja med att gå i valfria mönster och på valfritt sätt till musik. Det innebar kantigt, i cirklar, sick sack, i trekanter osv. Det var bara vi själva som satte hinder för vår kreativitet. Efter det fick vi ta hjälp av  band i tre längder och i tre olika material och göra mönster med. Sen var det dags att arbeta två och två där den ena fick börja leda och den andra fick följa efter i rörelserna. Detta utökades sedan till fyra stycken i varje grupp och alla fick turas om att leda samt följa.

Långdans (farandole) stod sen på schemat vilket jag tror är ett uppskattat moment att göra på förskolorna. Själv minns jag det som oerhört kul vid juletid när klass efter klass hakade på i dansen som gick från klassrum till klassrum. Även här kan barnen turas om att leda och lämna över till den som står på tur genom att ställa sig sist i ledet.



Vi fick även ledas i rörelser genom att två och två hålla fingertopparna emot varandra. Den som inte var ledare fick samtidigt blunda och känna in vad som skulle göras. Denna övning kräver en viss tillit till varandra för att inte uppfattas som otäck då man blundar och rör sig. Med barn kan det vara enklare att använda hela handflatorna mot varandra samt kanske även titta första gången.

På eftermiddagen fick vi röra oss till musik med instruerande text som talade om hur och vad vi skulle göra. Det finns en hel del sånger med ett sådant innehåll som är lätt för barnen att ta del av. Men när saker ska gestaltas kan man först fråga barnen hur något kan göras istället för att som pedagog visa dem. Hur kan en hatt se ut, parply och regnrock var exempel på några av de saker som skulle gestlatas i rörelserna.

Det var en väldigt kul och givande dag som innebar många tips att ta med sig ut i verksamheterna!!!

Lite nytt sound från mig!!!

Här går det sakta men säkert framåt med gitarrspelandet. (Men för att aldrig ha spelat förut känner jag mig faktiskt lite stolt.) Har tagit steget från Elefantboken och försökt mig på två andra låtar. Synd bara att det ska vara så svårt att sjunga till!!! Men det bjuder jag på...!!!

http://soundcloud.com/user2349238/audio-recording-on-monday-1/s-RwO12

http://soundcloud.com/user2349238/audio-recording-on-monday/s-uWcoI